Elevkårer på gymnasiet

Alla som gått i svensk skola har säkerligen kommit i kontakt med ett elevråd eller en elevkår, oavsett om man själv satt med i rådet, om man var med i styrelsen eller om man bara fick höra klassrepresentanternas rapporter om vad som pågick på mötena. Elevrådet är tänkt att vara ett sätt för skolans elever att komma till tals, att få påverka skolans verksamhet i viss mån och att fungera som kanal mellan elever och skolans lärare och styrelse. Elevrådet är också ett sätt att tidigt lära barn om demokratiska processer, då representanterna vanligtvis väljs av klassen. Elevråden fyller således en viktig funktion på skolan, och är inte bara en rolig kuriositet – faktum är att elevers rätt att organisera sig finns inskriven i skollagen. Där står också att eleverna ska ges goda förutsättningar för att göra det, varför skolan själv ofta bidrar med att organisera omröstningar, lokal och tidpunkt för elevrådsmöten.anishia-davis-876169_960_720

På gymnasiet heter elevråden inte elevråd, utan elevkårer. Elevråden och elevkårerna i Sverige har flera samlingsorganisationer, varav en av de största är Sveriges Elevkårer. Fram till och med år 2012 kunde både elevråd på grundskolor och elevkårer på gymnasieskolor ansluta sig till denna paraplyorganisation, men elevråd på grundskolor har nu en egen samlingsorganisation som heter Sveriges Elevråd, vilket gör att uppdelningen mellan elevråd på gymnasieskolor och elevkårer på gymnasieskolor blev tydligare. Även om man skiljer elevråd och elevkårer med namn, är de i princip identiskt uppbyggda rent organisatoriskt och funktionellt, med några skillnader. Den allra första elevkåren bildades redan år 1862, så det är en organisationsform med anor. Det var på Tekniska läroverket som elevkåren bildades, den skola som idag heter Sven Eriksongymnasiet.

Elevkårerna är minst lika viktiga på gymnasiet som elevråden är i grundskolan, då elevernas prestation i gymnasiet blir viktigare – de kan ju avgöra vilka möjligheter till högre utbildning de får. Skolmiljön, undervisningen och annat som påverkar elevernas prestation blir således också viktigare, liksom elevernas förmåga att själva påverka dessa faktorer. Bara några exempel på det som ett elevråd kan ägna sig åt är att organisera aktivitetsdagar, lobba för att skolan ska köpa in fler soffor till de allmänna utrymmena, diskutera pedagogiska frågor med lärargruppen eller arbeta för en bättre arbetsmiljö i klassrummen.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *